Om du har lagat dina tänder någon gång så har du fyllningar som det är noga att du kollar när du borstar tänderna. Fyllningar slits med tiden, kanter kan nötas av och fyllningsmaterialet kan slitas och spricka. Råa ytor och otäta fyllningar där materialet gett vika drar till sig plack som är svårt att borsta bort. Om tandtråden plötsligt fransar sig mellan tänderna kan en fyllning vara trasig.

Om du har fått ett hål som har gått igenom emaljskiktet och brett ut sig inne i tanden kommer din tandläkare att rekommendera en fyllning. Tandläkaren avlägsnar den kariösa uppmjukade vävnaden i tanden och ersätter det förlorade materialet med en fyllning. Fyllningsmaterialen man väljer bland idag är bl.a. tandfärgad komposit, kompomer, glasjonomer, guld eller keramik. Från 1 juni 2009 råder kvicksilverförbud i Sverige och amalgam används därför inte mer rutinmässigt. Be din tandläkare förklara för- resp. nackdelar med de olika fyllningsalternativen som står till buds.

Om skadan på tanden är för stor för en fyllning kommer din tandläkare att föreslå en krona. En krona omsluter tanden och liknar din egen tand. Idag finns det många material att välja på när det gäller kronor. Fråga din tandläkare vad som är bäst i din situation.

Det spelar ingen roll vad för fyllning eller krona du har när det gäller munhygien. Tandborstning två gånger om dan och tandtråd en gång dagligen är viktigt för att ta bort plack och därmed förebygga ytterligare skador på tänderna. Det finns många tandvårdsprodukter som är konstruerade för att hjälpa till att göra rent runt fyllningar och protetiska ersättningar såsom t.ex. kronor. Först när fyllningar eller kronor visar tecken på slitage, skada eller verkar lösa behöver de göras om eller ersättas.